Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3:dje af Habsburgska huset och af Rhodiserriddarnes
stormästare gilladt och stadfäst till evärdlig kraft
och efterlefnad.
Raymond Bonifacius von Rosenhein.
Skrifvet och bevittnadt i mitt slott Rosenhein.
Anno 1450."
Då presten tystnat och de sista orden af detta
egendomliga bevis på fornåldrig naivitet och kolossal
fåfänga förklingat, reste han sig upp, tog ett
försegladt konvolut, som legat bredvid testamentet, bugade
sig för de församlade och lemnade rummet, för att
enligt testators befallning och familjens önskan ännu
en gång genomläsa den hemliga kodicillen, som han
redan fullkomligt väl kände och som han vid den
gamla baronessans död för tolf år sedan sjelf förseglat.
Efter pastorns bortgång utbytte familjens gamla
och unga damer några hviskande anmärkningar med
sina manliga anförvandter, men baron Fredriks mor
och fru Sarassin voro båda allt för upprörda, för att
deltaga deri; deras ögon hade så svårt att slita sig
ifrån det dyrbara skrinet, hvilket den gamla
baronessan misstänkte vara alldeles tomt, och som
markisinnan i detta ögonblick — under sin ångest öfver
Stjernes och det rätta korsets fullkomliga
uteblifvande — kanske önskade skulle vara det, att de
tydligen icke kunde tänka på något annat.
Knappt mer än tio minuter hade behöfts för
fullgörandet af pastorns åliggande, och han återkom
med det förseglade papperet, hvilket ingen förmodade
nu, mera än under de förflutna tre århundraden, då
det blifvit genomläst och åter förvaradt, skulle
föranleda till någon ändring i testamentet.
Det var nu, som det märkvärdiga korset skulle
framvisas och granskas, men denna ceremoni, hvarvid
ingen utom den gamla baronessan och hennes son
hade den minsta anledning till misstankar, väckte
icke synnerlig rörelse hos någon, icke ens hos den
brune kapucinermunken, den lille borgmästaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
