- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
22

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Du har då ögon som en kramhandlare eller en
poliskonstapel!" inföll löjtnanten förargad.

"Du smickrar mig; en soldat skall ge akt på allt
... Ser du nu, hur fort hon går. Hon vet säkert icke
ens, att en så förledande person som löjtnant Gideon
Krapp finns till i verlden."

"Hm, det är icke säkert allsm... Men hvart tog
hon vägen!... Fördöme mig, jag tror hon gick in i
hotellet ... En resande kanhända."

De båda herrarne stannade ett ögonblick och
vände sedan om; men Marina gick verkligen in i
förstugan till Grand Hotel och frågade portieren efter
rummet n:o O.

Med klappande hjerta och osäkra steg gick hon
efter hans anvisning uppför de vackra mattbelagda
trapporna och stannade ändtligen i tredje våningen,
der hon knackade på den uppgifna dörren.

Knappt hade hon emellertid gjort detta, innan
hon ångrade sig och ämnade fly, ty hon hörde
högljudt prat af flere personer och starka skrattsalvor der
innanför.

Det var likväl för sent; dörren öppnades genast
af en uppassare, som bar en bricka med tomma glas
och sodavattensflaskor, och då hon med förvirring och
förlägenhet frågade honom, om man här finge
underrättelser angående den annons hon medförde, ropade
han, i stället för att svara henne, temligen förtroget
in åt rummet:

"Herr Schminkel! Här är ett fruntimmer igen,
som går efter er annons!" och tillade derefter, vänd
till Marina, medan han ännu höll dörren öppen:

"Det är alldeles rätt ... var så god och stig in!"

Den unga flickan, som genom ett moln af
tobaksrök såg tre eller fyra herrar snarare ligga än sitta
omkring ett bord der inne, och kände den afskyvärda
lukten af konjak, punsch och cigarrer i förening, stod
orörlig och obeslutsam, ända tills en af dem hastigt
kom emot henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free