- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
125

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12. - Kapitel 13.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Ja, det förstås; studier och kritiker höra alltid
ihop ... det är så modernt ... Jag skall läsa det der ...
det ska’ gå som en dans ... Men hur gör herrskapet
med manglarne? ... Inte? ... Vågar ni er icke på
affären? ... Nå, lika godt, jag finner nog köpare; manglar
med stenskifvor och cylindrar af ek! ... Jag skulle
mycket väl ha kunnat soutenera mig bara på dem,
fastän den här brådstörtade flyttningen gör mig en
förlust på en tusen kronor ... Och hvad många saker
jag mist sedan! ... Det är omöjligt att hålla reda på
allt ... Herrskapet har väl icke händelsevis observerat
en kött-tina, innehållande en doffelpaletå, alldeles ny,
med falsk utter omkring ... den var nedlagd
tillsammans med en fotogenlampa för malens skull. Malen
tycker icke om fotogenlampor; det har jag sjelf hittat
på ... Det var samma paletot, som jag hade på mig,
när jag var inne här och tog afsked ..."

"Men, min Gud, om frun hade den på sig, så kan
den väl icke ligga qvar här?" af bröt fru Tullbom,
förvånad öfver hennes förvirrade ordsvall, och öppnade
dörren åt köket i förhoppning att afkorta det
obehagliga besöket.

"Ja, det är sannt! Kors, hvad jag är distrait,"
utropade fru Kantarell skrattande. "Då kan den icke
vara här; den har väl kommit ned i källaren, så vida
jag icke skulle hafva tappat den ... Ursäkta, att jag
uppehållit! ... Usch, ett sådant väder det har blifvit!
Regnet öser ned, och jag som icke har någon paraply!
Var så snäll och låna mig en, hur simpel som helst ...
Jag tackar! Adjö! ..."

*



13.



Klockan är åtta på qvällen. I grosshandlaren
Tullboms stora våning är alldeles öde och tomt.

Jungfru Josefina och en af hennes kamrater hafva
nyss kommit tillbaka, sedan de ledsagat frun och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free