Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vill eller kan icke begagna sig af detta anbud, och jag
har tänkt att kunna få denna plats i hennes ställe."
Lektorn tog mekaniskt brefvet, som var ifrån en
rik familj på landet, der Thilda ofta varit som
sömmerska och biträde.
"Nå ja, det förslaget är kanske icke så oklokt, i
fall ni icke har något bättre," svarade han och
genomögnade papperet flyktigt.
"Fattiga flickor hafva icke många förslag att välja
på," inföll Eva, till hälften skämtsamt, till hälften
melankoliskt.
"Det är sannt; men emellertid har jag just
kommit hit för att göra er ett annat ... Jag har icke
allenast, som ni nyss sade, intresserat mig för er, utan
jag har också fattat mycken tillgifvenhet för er, och
jag ämnade nu fråga er onkel, om han trodde, att
jag med något hopp om framgång kunde begära er
hand ... Jag tycker emellertid, att det icke behöfs så
långa preliminärer för en så enkel sak, och jag
vänder mig nu direkte till er-sjelf och ber er besinna,
om ni icke skulle vilja blifva min hustru ... Vänta,
Eva!" tillade lektorn hastigt, då han såg hennes
förvåning, och lade sin torra knotiga hand på hennes
arm. "Vänta, det är icke ert svar jag i afton vill
hafva, det är endast hoppet, att ni betänker er och
minnes, att jag alls icke begär annat af er, än den
aktning och vänskap jag sjelf kan gifva och som jag
tror är mera pålitlig än något annat för en lycklig
sammanlefnad."
"För en lycklig sammanlefnad, ja, men är det väl
tillräckligt för äktenskapet?" sade Eva småleende.
"Jag tror det."
"Men jag kan icke dela er tro ... Ehuru jag redan
har för er all den aktning och vänskap, hvarom ni
talar, så anser jag er icke kunna vara domare i
denna sak."
"Hvarför?" sade Gallgren torrt och fixerade henne.
Eva nedslog ögonen och teg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
