Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kapitel 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18.
Det var endast ett par mil ifrån Stockholm, som
Eva Bleckert blifvit lärarinna i en folkskola.
Hon hade nu vistats der ett par månader;
hennes nya lif och sysselsättning behagade henne rätt
mycket och i den familj, hvars bref till Sy-Thilda allra
först gifvit anledning till hennes beslut, hade hon
funnit bildade och angenäma menniskor, som bemötte henne
vänligt och hvilkas umgänge blef en behöflig motvigt
till den enslighet, hvari hon för öfrigt lefde.
Hon hade haft en liten summa insatt i
sparbanken; denna användes till inköp af de allra
nödvändigaste bohagstingen, och den ytterliga tarfligheten af
hennes lilla rum förminskade icke dess värde i
egarinnans ögon. Eva hade aldrig känt sig så lycklig
som nu, så fri, så oberoende och sjelfständig.
De flesta menniskor, födda och uppfostrade i
staden, älska sällan landet på annat sätt än som ett
medel att om sommaren fördrifva de långa söndagarne.
Att dricka punsch och äta ägg i trädens skugga,
kasta omkring flottigt papper, äggskal och sönderslagna
buteljer i gröngräset och vanda hemåt, lastade med
nedbrutet löf och famnen full af snålt, och utan
urskilning sammanrafsade blommor, är egentligen det
enda de önska.
Det gifs emellertid undantag, och Eva var ibland
dem. Hon hade icke vetat, att naturen var så skön
och att i hennes egen själ fanns så mycken sympati
och kärlek derför.
Förvånad och lycklig lyssnade hon till alla de
underbara ljuden och tjusades af harmonien i färgerna,
som våren framkallat; det var för henne, det fattiga,
instängda och beroende stadsbarnet, en ny verld, en
rikedom, hvarom hon varit okunnig och hvaraf hon
med ens tyckte sig vara i besittning.
Det nya och snygga skolhuset, der hon hade sin
bostad, låg visst icke särdeles vackert, alldeles utmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0159.html
