- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
180

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 20.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsläppta foglar flögo åt alla håll mellan de ljusgröna
björkarne.

Ebba kunde emellertid icke få springa med de
andra; hon måste hjelpa sin mor att ställa i ordning
i den ganska otrefliga boningen, som liknade en dålig
gästgifvaregård och der det föll sig temligen svårt att
herbergera den talrika familjen.

"Hvad det är skönt att komma ut i det gröna!"
sade revisorn och sträckte ut sig i gräset i
backsluttningen nedanför huset. "Här ser man alla ångbåtar,
som passera, och till och med storkyrkotornet i sta’n ...
Det var en lycka, att jag kom öfver det här väl
belägna huset ... Man hör de trefliga ånghvisslorna
alldeles bredvid sig ... Men jag tror marken är fuktig ...
Ebba, skaffa mig en kappa att ligga på ... Så der ...
En kudde under hufvudet också... Ni ha väl icke
glömt tidningarna och min cigarrlåda? ... Märkvärdigt!
Vi ha nu den femte juni i dag, men det käns likväl
kyligt i luften ... man tycker sig sugen; en toddy
skulle just smaka bra ... Ebba! Säg till Anna om litet
varmt vatten? ni ha väl konjak med er?"

"Anna är icke här ännu, pappa."

"Nå lika godt, det styr du snart om, min lilla
flicka."

«Lärkan drillar högt i skyn,
Och i byn uret slår»,


sjöng revisorn med säll och belåten min. "Amelie!
Hvad går du der inne och stökar för? Kom då hit! ...
Du har då inte sinne för naturens poesi ... "Hulda
skymning, som din slöja breder!" ... Nå, blir det aldrig
någon toddy af? Thore! Spring in och fråga mamma,
om Ebba har sagt till om toddy."

"Det kommer strax, pappa," sade den lille
gossen, som kom tillbaka; "men det fanns ingen ved till
hands; de måste plocka litet stickor på backen; och
se’n så ryker spiseln så hiskeligt för den har varit
så länge obegagnad ... Mamma och Ebba voro
alldeles blinda och gråtögda der inne."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free