Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke mera får ega någon plats i hennes hjerta, lyser
skenet ifrån hundratals ljus i kronor och kandelabrar
öfver honom, som är föremålet för dessa sorgsna
drömmar, och då dansmusikens toner och sorlet af glada
röster brusa omkring den, på hvilken hon tänker, höres
omkring henne sjelf endast snöflingornas tysta fall
emot rutan och räfvens klagande och hungriga tjut
ifrån skogsbacken på andra sidan om vägen.
Kapten Hugo Vilfrid hade för första gången genom
fröken Mariannes och miss O’Barrys föranstaltande fått
ett bjudningskort till hofmarskalkens bal, och nästan
förbländad af all den prakt och skönhet, som omgifva
honom i detta ögonblick, tänker han säkert, liksom de
allra flesta i detta lysande sällskap, endast
hufvudsakligen på sig sjeif och att kunna synas så mycket
som möjligt till sin fördel.
Hans utseende har också blifvit behagligare sedan
ett år; han har öfvervunnit den stelhet och skygga
tillbakadragenhet, som gåfvo honom utseende af kärft
och hårdt högmod, och i det han blifvit mera
okonstlad och naturlig, hafva hans intelligens och hans
verkliga skaplynne fått göra sig gällande; han är icke mera
endast den ståtlige, väl exercerade militären, han är
nu en ledig och angenäm sällskapsman.
Vilfrid stod i danssalen midt i en flock af
pratande unga herrar, då de första takterna af en française
spelades upp och grefve Allan, hans forne kamrat och
skyddsling, slog honom på axeln och sade:
"Vilfrid, min syster önskar dansa med dig ...
Kom, så skall jag presentera dig för henne."
Alla visste, att Vilfrid var förlofvad med mamsell
Tullbom; i annat fall skulle man ännu mera hafva
afundats honom denna utmärkelse; nu förundrade man
sig endast ett ögonblick deröfver såsom en liten nyck
af den sköna och originella fröken Darroz.
De båda vännerna följdes emellertid åt genom
salen; Allan presenterade Vilfrid för Marianne, som,
omgifven af sällskapets förnämsta och elegantaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
