Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Biljardspelaren i Lindan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom icke den drägt han bar eller de penningar han
bortkastade och jag antog, att det var den förra
han lånat.
Han var den förste som gick sin väg; ingen af
de närvarande tycktes känna honom, och allesammans
hyste tydligen samma åsigt som jag.
*
Det var en mycket vacker natt, då vi åter kommo
ut på gatan; månen sken öfver Bodensjön, glittrande
på vattnet ända bort till motsatta stranden, der den
lilla österrikiska staden Bregenz’ hvita hus syntes, och
lyste öfver det besynnerliga romerska fästet eller
vakttornet, som tungt och svart och rundt som en
ofantlig smörask låg vid stranden ända ut i vattnet, vid
slutet af en smal och skräpig gata, omgifvet af sten
och nässlor.
Vi hade ingen lust att gå hem och lägga oss,
utan vandrade på en slump omkring i månskenet och
stannade slutligen framför ett stort nytt hus, öfver
hvars port fanns en stentafla med gyllene bokstäfver,
hvars betydelse likväl aldrig blef oss tydlig, eftersom
husets facad låg i skuggan och det var alltför mörkt
att kunna läsa dem.
Portiern på hotellet försäkrade oss väl sedan, att
det var en kallvattenkuranstalt, och detta är möjligt,
men orsaken, hvarför det ådrog sig vår
uppmärksamhet, kunde han emellertid icke förklara.
Denna var nämligen, att, då vi kommit på en
tjugu stegs afstånd, porten öppnades och ett ganska
besynnerligt tåg kom ut derifrån.
Det var en procession af femtio eller sextio
personer, allesammans utan rock och väst, två och två,
parvis lunkande fram i en ojemn takt, hvilken ökades
allt som de kommo längre ned åt gatan och slutligen
öfvergick till det vildaste språng.
I spetsen för denna sällsamma samling hade vi
trott oss igenkänna hr Modeste Korff, hvilken vi nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0391.html
