Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Monsieur Goblin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vagnar, rangerade af tvenne poliskonstaplar, långsamt
defilera förbi och vända framför kaskaden mellan sjöarne.
Det eleganta, glada lysande Paris återfann jag
ingenstädes; nästan alla dessa ekipager voro mycket
tarfliga, damerna deri voro svartklädda, — liksom för
öfrigt hvarje qvinna i Frankrike, ty vi skrefvo ju året
1872, — till och med den lilla råtthunden, som åkte
med sin egarinna, såg dyster ut och hade ett svart
band om halsen.
Hela denna skara af promenerande, som i mer än
en timma, i täta led, foro förbi bänken, der jag satt,
liknade nästan en ofantlig likprocession.
Solen strålade emellertid så gladt, den lyste på
det lilla schweizeriet, flytande på vattnet framför mig
och glittrade i skummet af rännilen, som kastade sig
utför klipphällen bakom den stora kastanien, hvilken
skuggade den plats jag valt. Blommorna, på de gamla
akasierna i allén upp till Passy, spridde sin doft i
vårluften, men likväl ... Härute, liksom på Paris gator
och promenader, rådde en tryckande hemlighetsfull
förstämning, en otrefnad, ett obestämdt något, som i
Tuileries-pavillonernas brända och förstörda fasader, Hôtel
de Ville’s svartrökta murar, gapande fönstergluggar
och stympade bilder och i Vendômekolonnens ruiner
fick sin skarpaste betoning.
Gatorna, illa renhållna, palatserna tomma, tillslutna,
med kritade fönster och anonser om "rum att hyra",
promenaderna ödsliga, eller till någon del fylda af
pigor, barn, brödförsäljorskor och en eller annan
långsamt promenerande militär af besynnerligt utseende,
med flere medaljer och band, men med sluskig uniform,
grofva smutsiga händer och hållning af skoflickare;
någon gång en trupp af soldater, trippande, springande
och lunkande i otakt, små, suddiga och miserabla.
Louvrens, Luxembourgs och Versailles’ trappor och
salar voro fylda af nationalgardister, lärpojkar, arbetare
och deras familjer, nedsmutsande de dyrbara golfven
med sina skor, spottande i hörnen och spridande en
lukt, som tycktes kunna komma alla dessa porträtter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
