Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Monsieur Goblin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Auxonne, med sina höga, gamla vallar och
förskansningar, se ut att ligga flytande på vattnet.
Tåget gick förbi staden utan att stanna, och vid
nästa station tyckte jag mig åter se en skymt af
monsieur Ernest; jag frågade Stephanie om hon sett
honom, eller visste om han var med, men hon rodnade
blott och sade sig icke tro, att han ännu kunnat lemna
Paris, ehuru han verkligen hade sina föräldrar i
trakten af Dôle, der hans far var förpaktare åt en grefve
de Sure.
Dôle är egentligen en liten ful och obetydlig stad,
omgifven af soliga vinfält och terrasser, men flere
sammanlöpande jernbanor gifva den en viss betydenhet
och bergstrakten deromkring är vacker.
Sedan vi passerat en lång tunnel i djupaste
mörker, ty lampan i kupén hade slocknat, stannade vi på
den stora bangården med sina otaliga och
sammanlöpande rails, lokomotiv och vagnar tätt bredvid
hvarandra, bildande en vådlig labyrint, som väl kunde
göra en resande hvimmelkantig, helst ordningen på de
franska jernvägarne just icke är något att skryta med.
Här skulle jag nu skiljas ifrån mina reskamrater,
som fortsatte sin väg med samma tåg, under det jag
borde uppsöka ett annat, som likväl icke afgick förrän
om en timme.
Jag tog afsked af den vackra parisiskan, hvilken
jag troligen aldrig mera skall återse, och som tankfull
och sorgsen satt qvar i vagnen under de fyra
minuternas uppehåll.
Master Webb deremot sprang barhufvad ur och
försvann i mängden, och den resande, som sofvit
under näsduken, följde honom.
Som jag emellertid hade god tid, stannade jag
qvar vid dörren till väntsalen en minut, och såg nu,
att jag icke misstagit mig, monsieur Ernest Goblin
hade verkligen rest med ifrån Paris och kom nu med
sin nattsäck i handen, svängande den af och an, med
blickar som tycktes speja omkring efter anledningar
till upptåg och odygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
