Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Månsken öfver Mont Blanc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var en uppmärksamhet som kunnat dräpa
en kraftigare person, än deras offer tycktes vara, och
tyst inom mig gjorde jag den anmärkningen, att ingen
menniska, som är nog lycklig att ega både en mor
och en moster i lifvet, bör någonsin, om han är klen
och svag, utsätta sig för deras förenade omsorger i
det inskränkta utrymmet af en täckvagn.
I Saint-Gervais les Bains liksom i Cluse skulle
varit angenämt att få dröja, ty en mera effektfull
och romantisk natur är svårt att få se, men som vårt
mål var Chamounix, så måste vi skynda för att hinna
dit före natten, och det var med knapp nöd vi hunno
få en kopp kaffe efter den dåliga middagen, innan vi
åter måste intaga vår "banquette" i diligensen.
Vi följde nu den tvärbranta, skogbevuxna
stranden af floden Arve, som störtar sig fradgande och
dånande öfver klippor och kullvräkta träd djupt under
chausséen, på hvilken man åker; än försvinner den
under jorden, och man hör endast det dofva
bullret af dess vågor, än framspringer den ur
klipphålorna för att kasta sig ned i en ny afgrund, vid hvars
brant ofantliga granar hänga, skuggande den i en evig
skymning, men oupphörligt följer man dess lopp i
hundrade slingringar, ödmjukt erkännande denna vilda
ledsagares talang, att hafva hittat den enda väg, som
finnes genom dessa remnor och bråddjup, ofta så trånga,
att himlens dager knappt kan titta ned i det inklämda
passet mellan lodräta bergväggar.
Ändtligen på aftonen, just då solen gömde sig
bakom snöbergen, inkommo vi i den kala, ödsliga
Chamounixdalen, der Arve, nyss utsluppen i verlden från
gletscherna deruppe, helt lugnt breder ut sig, gulgrå
och isig, genom en långsträckt slätt, som ser dyster,
fattig och kall ut, oaktadt friska, gröna betesmarker
der och hvar sträcka sig ned ifrån bergsluttningen och
vattenrännilar sorla öfverallt.
Man tycker det är helt eget att här i den lilla,
torftiga byn, på den kala flodstranden finna tre eller
fyra stora hotell, inredda med all den öfverdådiga lyx,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
