- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
462

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Månsken öfver Mont Blanc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Det är han!" hviskade hon darrande och vände
sig bort.

"Hvem menar du?" frågade mannen och såg sig
förvånad omkring.

"Kom, kom!" återtog hon brådskande, men med
svag otydlig röst och rörde sig icke ur stället.

I samma ögonblick reste den främmande sig ifrån
bänken, vände sig om och kom rakt emot dem.

Det var en mycket vacker karl, af samma ålder
som grefve Sarokin, ehuru man skulle haft svårt att
icke tro honom mycket yngre, så framt icke några
hvita strån skimrat i hans tjocka blåsvarta hår och
en djup fåra i pannan mellan de mörka något
hopdragna ögonbrynen antydt denna ålder; hans gång var
emellertid så lätt och spänstig och hans leende så
behagligt som en ynglings, och ingenting i hela hans
utseende och väsen rättfärdigade dessutom den unga
grefvinnans nyss visade motvilja.

Han helsade artigt på Sarokin och hans fru, och
den förstnämnde utropade förvånad:

"Ah, Jagello Ivanowitsch! Ni är här!"

"Som ni ser, herr grefve ... Jag kom för en half
timme sedan," svarade denne och bugade sig för
grefvinnan, som nu var lika rosenröd, som hon nyss varit
blek och ångestfull.

De båda herrarne voro landsmän; det vill säga,
de voro båda polackar, och samtalet, som fördes,
medan de nu promenerade tillsammans, föll naturligtvis
på den polska uppresningen, om hvars olyckliga utgång
och fara för landet grefven i synnerhet utbredde sig,
i hög grad ogillande den förhastade patriotism som
hade så föga utsigt att gagna, men deremot förvärrade
polackarnes sak.

"Ni tror då icke på fäderneslandets befrielse?"
sade Jagello dystert.

"Nej tyvärr! ... Jag fruktar, att träldomen blir
hårdare än förut."

"I detta fall, hvem är väl orsaken dertill, om
icke desse tvetydige patrioter, som sätta sina egna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free