Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han icke återkom till verkligheten och det närvarande,
förr än det utbrunna ljuset, som länge flämtat i
pipan, ändtligen slocknade och påminde honom att gå
till s&ngs.
Klockan var två på natten, men för första
gången i sitt, lif kunde han icke somna sedan han lagt
sig; mörkrets egendomliga makt gjorde sig gällande
äfven hos denne härdade och lifskraftiga natur,
hvilken hittills varit oåtkomlig för hvarje svaghet och
känsla af obehag.
Hela aftonen hade han varit i samma tillstånd
som om han läst en mycket intressant roman, men
nu framstodo med obetvinglig ängslan faran och
risken af det bedrägeri han hade i sinnet.
Det var ett mycket högt och osäkert spel, han
kunde icke dölja den saken för sig, ett spel, der
insatsen utgjordes af hans frihet och existens såsom
hederlig karl, för att nu icke tala om hans inre frid
och tillfredsställelse.
Det gifs imellertid ett moraliskt likasom ett
fysiskt öfverdåd, 90m ser i hvarje vågspel en
oemotståndlig tjusning och som ofta icke hejdas, förr än
kropp eller själ äro förderfvade.
Båda dessa öfverdrifter, $essa missriktade
kropps-och själskrafter "hade kommit Casper Renz till del,
och han följde sin natur utan vidare resonnement och
besinning.
Morgonen derpå var han åter. på sin post som
vanligt. Punktlig, snabb och med eq ovanlig
arbetsförmåga, var han omtyckt af alla sijua förman, och
man beklagade allmänt förlusten af hans dugliga och
användbara person, då hap pågon tid derefter begärcle
sitt afsked för att, som han eade, mottaga ett litet
arf och en obetydlig befattning i landsorten.
Himlen vet, hvilken pjfits man i Stockholm skulle
inn^hafva för att lemna något tomrum e,fter sig; man
försvinner der så fort och så fullkomligt som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
