- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
67

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

— Alexander Dowerby! . . .Min högt älskade
brorsons namn! Hvad betyder detta?

— Det betyder att han sjelf 4r här ... vid
edra fötter . . . i er famn, om ni–tillåter det, kära
dyra tant Agatha!— sade i det samma med glad,
men dämpad röst den unge man, som så hastigt rest
från familjen Drill i Frankfurt, bott hos källarmästaren
i den närbelägna köpingen under en hel vecka och
nu vördnadsfull och med en förträfflig hållning stod
i fröken Dowerbys salong.

Rop af öfverraskning och glädje, tårar,
omfamningar och frågor, som icke hunno besvaras,
omvex-lade naturligtvis i häftig och öfversvallande
förtjusning å alla sidor, och först efter flere minuters forlopp
kunde det komma till en mera sansad och lugn
granskning af person och förhållanden.

Huru var det möjligt att betvifla denna lycka^
så oväntad och otrolig den än var, och jåk (Jen
återuppståndne brorsonen med en skälmaktig inin
kysste sin vaclra kusins hand och med en ’lycklig
blandning af broderlig hjertlighet och beundrande
Ömhet sade: Kåta lilla »Sissi:», tillåter du, att jag! ännu
kallar dig så, och förlåter du, att jag ville se och
lära känna dig en smula, innan jag visade mig för
tant —- så behöfdes det kna^t n&got Tidare för att
hafva alla tvifvel, ty detta förtroliga smeknamn var
ju endast kändt inom familjen. : ;

— Du har sett Alexander och icke igenkänt hon<ta,
Cecilia, huru var det inöjlfgt? — sade; fröken Agatha.

— Ja, jag tror icke tant sjelf skulle hafva
igenkänt mig, om jag presenterat örig under ett annat
namn — svarade Alexander muntert,

— Jo, derom är jag öfvertygad -— inföll
gumman med kärlekens tillit och godtrogenhet, under det
hon aftog sina glasögon, torkade dem omsorgsfullt mM
påsatte dem åter för att så noga som möjligt kunna
beskåda den återfunne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free