- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
83

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

kulor tillsammans för att skjuta till måls på en
gam-mal dörr, men råkade i stället att skjuta ihjäl en kalf,
som sprang förbi?

—- Åhja, det tycker jag mig verkligen komma
ihåg ... Det blef ett verkligt rörande spektakel, och
kalfven måste slagtas, tror jag — svarade Alexander,
som tyckte ätt han kunde våga denna hypotes.

-— Den slagtades verkligen -— sade friherrinnan
med ett listigt leende.

––Ni fick ett styggt brännsår vid den der kul-

stöpningen . . . er venstra hand bär säkert märke deraf
ännu. Låt mig se! -— tillade hon i samma ton.

Ehuru Alexander verkligen egde en ovanlig
pré-sence desprit, kunde han icke motstå den
ögonblickliga instinkten att först söka dölja handen, innan han,
med bättre omdöme, sjelf öppet beskådade den samma
och sade likgiltigt:

— Ärret syntes verkligen en tid, men nu är det
borta . . . jag har fått så många skråmor och bytt om
hud så ofta, att nästan ingenting af min gamla
menniska återstår.

— Ja, det är just detta jag misstänker—
återtog friherrinnan med ett mycket oskyldigt och vänligt
leende, men som likväl jagade en rysning öfver
Alexanders rygg.

— Dyra Cecilia, försök då att vända samtalet
på någonting annat än min obetydliga person —
hviskade Alexander med tillgjordt komisk ängslan.
— Jag uthärdar icke längre med dessa ständiga
minnesblommor, som regna öfver mig. Jag håller med
om allting, bara för att säga något och gör derigenom
en eländig figur.

Cecilia skrattade och kastade sig hastigt in i
konversationen med en anmärkning om den tillämnade
badresan och indrog sedan »den goda tant Bertha, som
hade en så odisputabel smak och omdöme i toilettväg,»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free