- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
132

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tog tanten, -söm i $in fromma enfald ick# förestälde
9ig, att hennes älskade brorson kunde ega någon
hemlighet för henne. :

Öfvertygad, ätt hon i alla händelser icke skulle
kunna begripa sakens verkliga beskaffenhet, lemnade
Alexander henne telegrammet och den gamla fröken
påsatte sina glasögon och läste helt högt och omr
ständligt;

»ÅlexanderDowerby. Expressbud. Powerbygård.
Brefskrifvaren i Newyork 1858 nu i Stockholm.
Ajool’-nar söka dig. Öfverläggning nödvändig. Jag inträffar
il. d. 22, hotellet. J. Tj>

— Det här var då just det samma, som om jag
aldrig läst det — sade tanten förtretad och kastade
papperet på bordet.

H~;?Jav iråturiifftvis* Hvad skulle tant kunna
uppfatta af de der afbrutna meningarne. <

•— Åhjo — inföll Cecilia leende — man förstår
åtminstone, att det finnes en person, som söker dig
och som du icke är angelägen att råka, och en annan,
som du hade vill och måste träffa.

Alexander kastade en hastig och förfärad blick
på sin fyndiga fästmö, men visste icke genast hvad
han ak alle svara. , -.:■.

: : -rt» Det/gäller väl peagar, kan jag tro? —- återtog
fröken Agatha.

,––Ja tant, det är en gammal fordringsegare,

men som har lurat mig ganska bra och redan tagit
största, dölen af mitt lilla kapital . . i Han. var med i
min olyckliga handelsaffär — sade Alexander, som. i
ögonblickets oro och förlägenhet alldeles glömde sina
vackra föresatser om fullkomlig redbarhet och sanning.

— Jag kan väl tro det; men är det nödvändigt,
att du reser bort?

— Ja tyvärr; och till och med genast, ty
telegrammet är, som tant ser, redan gammalt . - > Det
är i morgon jag skulle träffa min kommissionär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free