Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Svarta kappan. Skiss från 1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Jen som gifvit impulsen dertill. Det är icke hjertats
elakhet och grymhet som är fruktansvärd, det är
hjernans öfverretning och följderna af ett missledt förnuft.
Vi se det öfverallt i historien, och i de
religiösa förvillelserna mest och afskyvärdast. De
gudomliga orden: »Förlåt dem Fader, de veta icke htad de
göra)), kunna kanske oftare än vi förmoda tillämpas
och skulle, om vi besinnade dem rätt, möjligen ibland
förändra vårt omdöme och våra bestraffningar.
De båda vännerna inträdde nu i det särskilda
lilla källarhvalf, som utsetts till samlingsplats, och der
Hahnes djerfva vänner hade, i väntan på sin anförare
och i hans namn, redan tagit väl till bästa och
mottogo honom nu med allmänt jubel och olika, mer och
mindre kraftiga och fria variationer af samma tema,
om rättigheten och skyldigheten för ärliga och tappra
krigare att sjelfva straffa de brott emot hederns lagar,
hvilka den borgerliga lagen antingen alls icke befattar
sig med eller också genom offentligheten skulle
förvärra.
Detta var våra dagars »Lynehlag» helt enkelt,
ty det är benämningarne som vexla, under det
tankarne och handlingarne egentligen i grunden ständigt
förblifva de samma.
För att icke väcka uppseende delade man sig nu
två och två, men alla hade samma mål, det gamla
lusthuset på Blasieholmen, som skulle omringas och
bevakas.
Ingen enda af dessa män var hvarken elak eller
grym, alla ansågo sig i sin goda rätt; och vid
närmare granskning skulle man kanske finna att de flesta
gräsligheter, hvarifrån vi vända oss med afsky, varit
hämden för något verkligt eller förment brott.
Hahne och Ramel gingo tysta vid hvarandras
sida. Det var en kall och blåsig qväll och månens
halfva skifva tittade stundom fram mellan de jagade
skyarne, för att nästa minut gömma sig der bakom igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
