- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
268

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Gnistor i mörkret.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

varna de oförsigtiga flickorna der inne, som med sitt
prat väckt den misstänksamma furstinnans
uppmärksamhet.

Der inne sutto på hvar sin sida om en stor
sybåge de båda kammartärnorna; den ena en helt ung
flicka af ett fromt och enfaldigt utseende och den
andra äldre, lång och mager, med grann hy och lifliga
bruna ögon.

Båda två voro klädda i mörkfärgade, temligen
grofva yllekjolar och deröfver ett plagg som liknade
hvad damerna nu för tiden kalla »polonaise», det vill
säga en kort öfverklädning, som gick högt upp vid
halsen och med helt små uppskurna ärmar, rundt
omkring kantade med band och snören af annan färg.
I stället för den förnämligare hvita veckade halskragen,
som både herrar och damer den tiden brukade, hade
de helt släta, stora linnekragar, sydda med »hålsöm.»

Det var också en art af denna slags söm,
hvarmed de voro sysselsatta, ty på den icke särdeles fina
linneväf, som de hade utspänd framför sig, sydde de en
bård af blommor och stela ornamenter med
mångfaldiga slags »bottnar» af olika styng, kors och tvärs i
märkvärdig och beundransvärd ordning, tills sjelfva
tyget helt och hållet försvann derunder och framställde
det gränslösa arbetet af en tjock och outslitlig massa
tråd, hvaraf vi ännu ega förvånande prof, som man
fåfängt söker härma.

Deras arbete var nu så mycket vigtigare, som det
skulle blifva brudlakan till present åt deras matmors
halfsyster, prinsessan Catharina, hvars förmälning med
pfalzgrefven Johan Casimir var bestämd till hösten

derpå.

»Det är kanske för den vackra Kerstins skull,
som hertigen rider upp ät Ramshällskogen . . . det
skulle jag icke hålla olikt», sade halfhögt och
småleende Ursila Persdotter, den äldsta af de båda
flickorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free