Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Tönne Rolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
hög och befallande röst under det han närmade sig
sängen, bredvid hvilken Lisa ännu satt, helt lugn och
stilla.
Hon reste sig icke upp, och visade endast tyst
med handen på den alltjemt orörlige Tönne.
Kommissarien lutade sig ned för att väcka
honom, men reste sig hastigt upp igen och utropade
öfverraskad :
— Han är ju död!
Mor Ulla rusade fram till sängen, der hennes son
låg kall och stel, och knipande ihop läpparne för att
kunna undertrycka det rop som ville undfalla henne,
föll hon ned på golfvet bredvid Lisa.
— KarPn är död, det kan jag också intyga —
sade fjerdingsmannen högvigtiga medan kommissarien
helt tyst och medlidsamt fattade mor Ullas hand till
afsked.
Ett par minuter derefter aflägsnade han sig med sin
medhjelpare. De hade förekommits af en högre
myndighet, hvilken med sitt definitiva maktspråk afkortat
soldatens tjenstetid och kallat honom hem.
Så slutar Tönne Rolfs trovärdiga historia, men
vi kunna icke afhålla oss att meddela en liten epilog
dertill, hvilken’ berättas i trakten, ehuru detta tillägg
icke har samma tillförlitlighet; den låter nemligen
så här:
Den återkomne rekryten var död och begrofs
på kyrkogården, men ingen utom länsman och
fjer-dingskarlen hade fått se hans lik, mor Ulla och Lisa
hade icke synts så bedröfvade som man väntat, och
åtta dagar efter begrafningen voro båda två försvunna
ifrån orten, utan att någon, trots allt undrande och
alla gissningar, någonsin fick rätt reda på hvart de
tagit vägen; man visste endast att på aftonen samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
