Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Militärbalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
täriskt sätt, stötande foten mot golfvet, så att hans
sporrar klingade, och vände sig om med en trotsig
och förtretad min. f ^
I sjelfva dörren mötte han den främmande, som
hade ett mycket anspråkslöst utseende, och med ett
uttryck af ödmjukhet och förvirring, trädde iä i den
eleganta salongen, der Hillevid med öppna armar skyn*
dade emot henne.. . ^
Be båda fruntimmerna stannade imellertid innan
de hunnit hvarandra närmare, och Hillevid såg etti
ögonblick helt villrådig ut, medan den främmande neg
vid dörren, utan att gå längre.
Be* *ar ett én& flicka, klädd i denna landtliga
söndagetoilett, som, • meå all sin bastaata och
hemgjorda soliditet, förefaller stockholmsbon så misslyckad,
och nu, förenad med en viss smaklös småstadsprakt,
såg nästan löjlig ut.
I stället för den väntade, rika arftagerskan, var
det dottern till komministern i deö församling, der
fröken Leontine von Wöhler var patrotéssa. Suaaima
Pilqvist, förlofvad med pastorsadjunkten, och en irätt
snäll och hygglig flicka, var dock bekant med Hillevid,
som ofta sett henne på landet hos Leontine, och den
artiga stockholmsdamen ursäktade genast sin förvåning,
i det hon vänligt helsade den främmande, j
. »Förlåt min bestörtning, kära Susanna, men jag
väntade så säkert att få se Leontine, och var så
öfvertygad, att det var hon, att jag icke tänkte på någon
annan», sade Hillevid, hvilken i sjelfva verket fann
sig angenämare berörd af Susannas åsyn, än hon skulle
hafva blifvit vid mottagandet af den något enfaldiga,
tröga qdh stela arftagerskan, hvilken icke hade någon
likhet med henne sjelf.
För den fattiga prestflickan kände hon deremot
den naturliga sympati, som gemensamma egenskaper
alltid ovilkorligt framkallar; Den naturliga likheten
dem emellan var också kanske större, än de anade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
