- Project Runeberg -  När ljusens släcks /
16

(1912) [MARC] Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Harry Bille: Ja! — Man behöfver väl inte
nödvändigt vara familjeförsörjare för att veta hur det
känns, att bli bedragen af en kvinna!?

Det är sannerligen det fatalaste och vanligaste i
världen! — Det händer ju den bästa alla dar!

Maud (spydigt): Stackars gosse! Hvad ni måtte
ha för ett ansträngande lif!

Harry Bille: Hvad menar ni?

Maud (kort): Ingenting, — som vanligt! (Reser
sig.) Nej, vet ni! — Hvad säger ni om ett parti
bridge! Nu har ni hållit på så länge, tycker jag, att se
saken från ”objektiv och allmänmänsklig synpunkt”, som
professor Wendt säger, att det vore rent af befriande att
få röra vid något verkligt!

Harry Bille: Söta! Vill ni inte hålla till
godo med mig?! (Bedjande. Räcker henne handen).

Gabriel: Kära Maud! Du får då aldrig nog!
Men jag tror nu det vore lämpligt, att vi tackade och
sa’ godnatt! Maria ser trött ut!

Maria (som hela tiden setat längre mot fonden
utan att ta del i samtalet, reser sig): Visst inte! Har
ni lust, så ska’ jag genast ställa i ordning ett spelbord!

Maud (till Maria): Nu först märker jag, att jag
inte hört din röst på hela tiden.

Maria (med ett matt småleende): Jag har
lyssnat!

Sally (pekar på Erland, som sitter i en länstol,
nedsjunken, med händerna hopknäppta på magen): Nej,
det är bäst att vi går! Erland har redan setat och
halfsofvit en lång stund där borta!

Erland: Visst inte! — Jag sitter och smälter
Eriks visa ord!

Harry Bille: Är du säker på, att det inte är
gålefvern?

Erland (reser sig något besvärad): Nå, — som
du vill då, söta Sally! — Det kvinnan vill, vill Gud!
Vi säger väl godnatt och tackar för i kväll, då! God-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:52:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljusslacks/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free