Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han svängde piskan mot henne. Hennes kjol var
lång, och därför riktade han icke slagen mot hennes
ben. Han mättade dem i stället åt hennes ansikte,
och hon skyddade det så gott hon kunde med händer
och armar, böjde ner huvudet mellan axlarna och lät
slagen regna över sina magra skuldror och armar.
Hjältemodiga moder! Hon visste mycket väl vad hon
gjorde. Gossen sprang skrikande bort till vagnarna.
Och under hela tiden lågo de fyra männen bredvid
mig och sågo på och rörde sig icke. Jag rörde mig
icke heller, och jag kan säga det utan att blygas —
fastän mitt förnuft hade en svår strid att utkämpa
emot den naturliga impulsen, som manade mig att
stå upp och gripa in. Jag kände livet. Vad skulle
det ha gagnat kvinnan eller mig, om jag blivit slagen
till döds av fem män där på vallen vid Susquehanna?
Jag såg en gång en man hängas, och ehuru min själ
reste sig däremot, kom icke ett ljud över mina läppar.
Om jag protesterat på något sätt, hadc jag antagligen
fått huvudskålen krossad med kolven på en revolver,
ty det var lagen som hade befallt att mannen skulle
hängas. Och här hos zigenarhandet var det lag att
kvinnan skulle piskas.
Vid bägge dessa tillfällen var orsaken till att jag
icke lade mig emellan icke den att det var lagens bud,
utan att lagen var starkare än jag. Hade icke de fyra
männen i gräset funnits där, skulle jag gladeligen ha
kastat mig över mannen med piskan. Och hade då
icke någon av kivnnorna i lägret angripit mig med
kniv eller knölpåk i hand, så är jag övertygad om att
jag skulle ha krossat honom till mos. Men de fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
