Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplysningar - Den Helige Francisci lagstiftningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
tolv till antalet, förgäves efter en citering av ordens-
stiftarens älsklingsmaxim: »Tagen intet med Eder».
Ej heller är dennes egen ömsinta omvårdnad om de
obetydligaste ting, vilka stå i samband med Nattvar-
dens »över all måtta heliga Hemligheter», (Testa-
mentet, sid. 65) uttryckligen anbefalld åt hans efter-
följare. På de tre foliosidor, vartill lagförslaget har
reducerats, finnes nämligen ej något utrymme för liv-
givande detaljer, knappast för ett sörjande faders-
hjärtas böner. En jämförelse med Första regeln visar
strax, att vid den slutgiltiga ordensstadgans formu-
lering hava ämbetsmannen och kyrkopolitikern hållit
hårt omkring poetens hand.
Själv uttrycker kardinal Ugolino sålunda den princip
han som ordensstiftarens rådgivare vid regelformule-
ringen ansåg sig böra följa: »Jag vill ställa om, att
ordalydelsens innebörd icke blir förändrad, allenast ut-
tryckssättet.» På grund av detta förfaringssätt hava
de ursprungliga Assisi-idealen undergått en yttre om-
stöpning, som tvivelsutan uppväckte undran, ja, smärta
hos deras upphovsman. Den, som ur den synpunkten
beklagar den omformning den umbriske idealistens
tankar hava undergått efter att hava blivit lagda i
den nyktert reflekterande kyrkofurstens händer såsom
i en andlig faders, må emellertid icke förgäta, att
dessa händer vore en väns och att de åt de francis-
kanska idealen gåvo en yttre gestaltning, varunder
dessa hava förmått fortleva genom seklerna. I detta
som i så många fall, där en levande ande är i verk-
samhet, förblir till sist formen av ringa eller alls
ingen betydelse.
Den slutliga Minoriterregeln fick av påven Honorius
III år 1223 sin bekräftelse genom en bulla av föl-
jande lydelse:
»Honorius, Biskop, Guds tjänares tjänare, till sina äl-
skade söner broder Franciscus och de övriga bröderna
av Minoriterorden. Hälsning och apostolisk välsignelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>