Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplysningar - Den Helige Francisci lagstiftningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
missionsresor. Man sökte den i skogarnas djup och i
de tysta bergstopparnas närhet till himmelen. För
Franciscus själv utgjorde kontemplationen ute i na-
turen, där »världen» blev till overklighet och Gudo-
men den allt överväldigande verkligheten, en sådan
vederkvickelse för hans själ, att han i den njutning
den skänkte honom erfor frestelse att uppgiva sin ak-
tiva verksamhet såsom apostel och bliva eremit. (Se
Fiorelli, kap. XVI!) Därför förstod han väl för »sö-
nernas» räkning nödvändigheten av den sinnets tvag-
ning och förnyelse, vilken endast inåtvändhet under
ensamhet kan åstadkomma. Det är för minoriter, som
av sådan anledning tillfälligtvis »åstunda att draga sig
undan ifrån världen», han uppsatt de korta stadgarna
under den ovanstående rubriken.
»Om ett fromt levnadssätt i eremitorier» har sitt
speciella intresse för Franciscusforskaren däruti, att
dess bestämmelser utan tvivel äro formulerade av or-
densstiftaren själv och icke såsom de stora reglerna
av 1221 och 1223 resultat av samarbete.
Det hände ej sällan Franciscus, då han uppteck-
nade sina principer, att lagstiftaren förvandlades till
lyriker. Exempel härpå finner läsaren av Första regeln
i dess kapitel XXI, vilket är ett preludium till »Sol-
sången», och i dess sista kapitels »Bön, lovsång och
tacksägelse». Eremitregeln är icke skriven under extas.
Dess form är torr, och vi igenkänna de hos Fran-
ciscus vanliga ordupprepningarna, vilka verka tröt-
tande på den nutida läsaren men voro praktiska för
den, som av olika skäl nödgades att memorera inne-
hållet. Dock torde knappast någon förbliva oberörd
av den rena fläkt av idyllisk bergspoesi, som utgår
från de konstlösa raderna. Den är densamma, som
ännu lever kvar i stämningen över de många små fran-
ciskanska eremitboningarna i Umbrien, Toscana och
Marc Ancona. Visserligen äro dessa numera vallfarts-
orter för både turister och pilgrimer, och den primi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
