Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dystrare. När härtill kommer, att trakten är bebodd af en
befolkning, fattig, utan yttre hyfsning och kringspridd ibland
ödemarker, kan man lätt föreställa sig, att denna boningsort
hvarken hörer till de mest behagliga eller till dem, som
synnerligen äro egnade att befrämja fortskridande i yttre bildning
och humanitet.
Då Læstadius tillträdde pastoratet, befann sig
befolkningen på en låg kulturgrad, hvilket i vissa hänseenden är
förhållandet ännu i dag. Icke mindre än 23 år, eller från 1826
till 1849, utgjordes hans närmaste och egentliga verkningskrets
af denna församling, der befolkningens torftighet, i inre och
yttre mening, motsvarade naturens. Det är derföre icke så
underligt, att han med sina anlag för det simpelt originela
och sina outplånliga intryck från föräldrahemmet under sådana
förhållanden fick detta egendomliga förakt för allt om
hyfsning vitnande i lefnadsvanor och umgänge, i tal och
skrifsätt, som i så hög grad utmärkte honom. Med den tendens
härtill, som han förde med sig till denna undangömda vrå af
fäderneslandet, var det ej för honom svårt att inom Karesuando
välja den ståndpunkt, hvarifrån han skådade lifvet och verlden.
Men Karesuando är en mycket trång dal, och Læstadii
verldsåskådning blef också i flere hänseenden — mera trång än vid.
Om i följd af omständigheternas makt hans blick ej kunde
blifva synnerligen omfattande, då den riktades utöfver det
menskliga lifvet, så blef den deremot både vidgad och skärpt,
då den hade till föremål naturen, i synnerhet den vegetativa
sidan deraf. Den karlek till botanisk forskning, som Læstadius
under gymnasiitiden ådagalagt, hade han i Karesuando godt
tillfälle att uppehålla och nära. Väl är floran, såsom antydt
blifvit, fattig i den trakt, der han fått sitt hem, men den
fåtaliga församlingen lemnade honom god tid att fortsätta
förut började botaniska forskningar ibland fjellarne, och säkrare
kännedom om den svenska fjellvegetationen, än den han efter
hand förvärfvade sig, ägde säkerligen ingen på hans tid.
Redan helt ung hade han genom upptäckande af flera växtarter
vunnit ett namn. Detta växte nu med hans vetenskapliga
förtjenst och trängde utom fäderneslandets gränser. Læstadius
blef slutligen såsom botaniker känd öfver hela den
vetenskapliga verlden. Det var dock ej endast i egenskap af sådan han
blef bekant utom fäderneslandet. — Han utgaf fragmenter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
