Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lßr Levi t» tiiiliu .
51
I-ii intressant sida af den andliga hvälfning, s m
framkallades genom väckelsepredikanten i Karesuando, var ett
slags upplifvande af dc första kristnas agaper, dà förhållandet
gjorde det behöfligt, att de fattiga bespisades pä de
förmögnares bekostnad. När andeliga föredrag skulle hällas i
en-staka bondgårdar, förde de, som i ekonomiskt hänseende voro
bättre lottade, födoämnen med sig för eget och fattiga
trossyskons behof och möjliggjorde dermed sadana gemensamma
måltider. Dessa kallades också rak-ktntdcn utfrwi(a, hvilket
pa svenska just betyder kärleksmåltider. Igenom denna ar
rd-ning kunde de fattiga dröja vid samlingsställena. NKr
andeliga sammankomster höllos i st rre byar, ägde inga sådana
gemensamma måltider rum, utan de, som bevistat
sammankomsterna, gingo till gardarne för att skafla sig föda.
Märkvärdig är den försakelse af alla lyxartiklar till f
i-man för allmänna välgörenheten, som gjorde sig allmänt
gällande ibland läsarne. Qvinnorna rcfvo bort ürringarne fran
sina öron, tingen inganie från sina fingrar och gnldkedtn fran
■•ina halsar Dessa klenoder blef\ dels öfv rlcmn d< till
skolan och dels till de fattiga. Sedan det, som kunde äga
ni^ot inaterielt v ud , blifvit förvandladt i [ ennin»ar, fingo
fattiga barn undervisning i skolan för hvad som influtit.
Vlven »allehanda maskiner af silfver, som lappar o-h bönder
fatt betala dyrt, för att dermed hälla eldvattnet i sin strupi,
såsom lappkosor, tuntlare, små kalkar, bränvinsbägare och
dylikt, hafva blifvit gifna till skolan och de fattiga silkesdukar
och annan grannlåt — hafva blifvit del» föryttrade för ägarens
r k |ling, dels ock för fattiga och sk. lans rakning. fea
tillgick det. i Paj ala, sedan r iclseu der (ätt fotfäste, och efter
all sannolikhet äfven annorstädes, der detta biel I rh al landet.
Att i fråga om helgelse den Isestadianska rörelsen gick
myck. t långt i rigorism är lätt begripligt, da af ofvan
förekommande redogörelse för Lastadii predikningar visar sig,
huru långt lärofadren sjelf gick i detta hänseende
Någonting för denna märkvärdiga rörelse
karaktäriserande var äfven den bikt, som dc s. k. lasarne fordrade, och
hvilket vari fullkomlig öfverensstämmelse med Liestndii isigtei.
Han och lians vänner ansågo sig p i grund af det andeliga
prestadüme, som tillhörde dem alla, berättigade att undersöka
en annans själstillstånd och göra lionom hvilken pa lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
