Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De åtgärder, som vidtogos för att dämpa den fanatismens
eld, som uppflammat, voro, såsom ofta är fallet under dylika
förhållanden, icke de bästa. Sedan en länsman, enligt
Stockfleths påstående, gjort gemensam sak med fanatikerne, kom en
annan, som sökte tukta dem med handgripliga tillrättavisningar,
hvarvid han ådrog sig ett hat, för hvilket han slutligen blef ett
blodigt offer. Enligt hvad Læstadius berättar, skall äfven en
person, som visst icke var satt till någon ordningens väktare,
hafva sökt genom skräck inverka på det vilseförda folket. En
söndag, då fanatikerne besökte kyrkan, skall en norsk köpman
från Alten hafva kommit dit under pågående gudstjänst, bärande
handklofvar, fotblackar och jernkedjor, hvilka han kastade i
bänken midt för kyrkodörren. «Men åsynen al dessa fångredskap
verkade såsom en elektrisk stöt på församlingen, då en man,
som händelsevis nu kom i kyrkan, förklarade, att man ärnade
pröfva Stefani tro. Härigenom stegrades inbillningskraften till
en hög grad af retlighet». Märkvärdigt nog trodde allmogen, att
det var en tillställning af Stockfleth.
Denne varmhjertade missionär hade olyckligtvis blifvit
föremål för de fanatiske lapparnes misstroende. Då han fick höra
talas om den förunderliga lära, som började sprida sig ibland
koutokeinolapparne, reste han genast till stället. Olyckligtvis
öfverilade han sig. Enligt Læstadii berättelse skall den bekante
missionären hafva kommit till Koutokeino från Kristiania, utan
att gifva sin ankomst till känna. «En morgon stiger — —
Stockfleth in hos en af de fastboende i Koutokeino och helsar.
Husbonden i huset, nästan yrvaken, känner igen Stockfleth, men
föreställer sig, att djefvulen spökade i Stockfleths gestalt, ty
mannen visste ännu icke annat, än att Stockfleth vistades i
Kristiania. Den förre började alltså att välsigna, likasom i afsigt att
afvända från sig detta spökande. Stockfleth å sin sida trodde,
att mannen öfvade signeri, och som Stockfleth är af naturen het»,
förgick han sig handgripligen emot husbonden i huset.
«Uppträdet, som härrörde från dubbelt missförstånd, verkade hos
allmogen misstroende till Stockfleths person, emedan den icke kunde
föreställa sig, att en andans man skulle börja sitt
omvändelseverk med hugg och slag». Den norske missionärens berättelse
om förloppet är betydligt afvikande. Enligt hans uppgift, hade
han begifvit sig till ett hus, der menniskor tillhörande de
exalterade voro samlade. Då han af dem blef igenkänd, vände sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
