Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvertygelsen, att Jesus Nazarenus fick lida oskyldigt och
ansåg det vara en pligt att bevisa den vördade läraren
den sista tjensten, men denna välgerning gick icke utöfver
vanliga menniskors beräkning i afseende på det kommande
lifvet, hvarest han väntade belöningen för denna tjenst.
Læstadius ville härmed rycka undan det stöd för
egenrättfärdigheten och den döda tron, som man ville hemta af
läran om Nikodemi tro och kristendom. — En annan strid
uppkom rörande lärjungarnes tro före påskdagen. Några
påstodo, att apostlarne redan före nämde dag hade en
lefvande tro på Kristus. Men denna åsigt var icke Læstadii.
De skäl, som blifvit anförda till stöd för ifrågavarande åsigt,
söker han att vederlägga. Det bevis för lärjungarnes
pånyttfödelse, som man förklarade sig finna deri, att de trodde
Jesus vara Kristus Guds son, möter han med den erinringen,
att de trodde på honom såsom en jordisk Messias. Denna
tro var det, som förmådde dessa Jesu vänner att öfvergifva
sin borgerliga handtering och följa frälsaren. De väntade
sig stora förmåner i det messianska riket här på jorden.
Kristi ord till Petrus, när han bekände sin tro: Salig äst
du, Simon Jona son m. m. anfördes äfven såsom stöd för
den meningen att lärjungarne före påskdagen hade den
saliggörande tron och således voro pånyttfödda. I afseende
härpå svarar Læstadius, att »Petrus kunde i det ögonblicket
prisas salig, enär han kände en flägt af Guds anda», men
anmärker han, »i nästa ögonblick var han ju en satan,
emedan frälsaren sade till honom: Gack bort m. m. Kan den
vara en sann kristen, som är en frestare till det ondt är?»
Beträffande det vittnesbörd om lärjungarnes pånyttfödelse
före påskdagen, som förmenades ligga i frälsarens ord till
dem: I som följt mig i den nya födelsen, anmärker
Læstadius, att dessa ord kunde »likaväl hafva afseende på den
kommande nya födelsen som på den framfarna. Den helige
ande var ju ännu icke på färde: huru kan en födas på nytt
utan den helige andes medverkan?» Gentemot det bevis,
som man ansåg sig hafva funnit i Jesu ord: glädjens icke
deröfver, att andarne äro eder underdåniga, men glädjens
deröfver, att edra namn äro skrifna i himmelen, förklarade han,
att dessa ord hade afseende »på den kristendom, som komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
