Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten. Mitt väsens daggslänkla egenart. Synd,
synd!
ULLA
Det tror jag inte. Lyckligtvis.
Ilagcnbcck möter I fonddörren BOMANDER och MANNE
LILLBERG — stumma hillsningar. Domprosten miirkbart
blekare, ansiktsuttrycket hårt och slutet. Han år i samma
svarta dräkt som alltid, går med tunga steg ett slag över
golvet utan att ägna de övriga annan uppmärksamhet än
en disträ nick, stannar till höger i förgrunden, blickar ut
genom fönstret. Först då yttrar
ÅSTRAND
till Manne nör de skaka hand
Välkommen ur rävsaxen, pastor! Du har
räddat svansen och äran.
MANNE
nftgot yngre 9n Åstrand, fctlngd, ined blid uppsyn,
begyn-nande skallighet, glasögon, kluvet skflgg. Icke i prftstrock.
Efter en generad bugning —
Månne man nu kan säga det?
ULLA
hjörtUgt
Tack, tack för rosorna — slösare!
MANNE
vid nothyllan, rodnar
Jag såg dem i en blomsterhandel . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
