- Project Runeberg -  Breven till Cecilia /
133

(1920) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belägen, välsignande konstens, den slora
konstens makt att rena och lyfta. Havets gudom
tillbad jag icke, jag tillbad det gudomliga i
vad människoanden, människohänder skapat
skönt och skönast.

Så satte jag mig vid foten av en av
gavelpelarna. Slätten blommade, ormbunkar vajade
för en sakta vind, i den yppiga grönskan hördes
syrsornas stråkorkester stämma instrumenten.
Och glada, nyfikna ögon iakltogo mig — i nästa
sekund sprungo två barn fram ur sina gömslen,
två förtjusande varelser! Med kransar av
akantusblad kring tinningarna. De skrattade,
räckte mig violer, massor av violer. »Grazie,
grazie» — log jag tillbaka — »che fa?» —
»Niente, signore.» Är jag verkligen i Italien?
... tänkte jag och ville ge dem några
småmynt. »No, signore.» Dock värdigades de äta
var sitt hårdkokta ägg och dela en av mina
apelsiner, sedan störtade de sig åter ut i
blomsterhavet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmcecilia/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free