- Project Runeberg -  Breven till Cecilia /
165

(1920) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 detsamma inträdde en rätt onykter herre,
skallig, med mustascher ocli rundklippt skägg,
iförd en dräkt av hlätt kläde, västen av blått
ermisin, värja vid sidan. Min kamrat upphov
ett glädjerop och de föllo i varandras armar.
Det var Benvenulo Cellini, förstås.

»Vilket kärt möte!» . . . sluddrade
guldsmeden. »Hur mår ni, gamle trollgycke? Till
Rom kom jag i går, Rom är sig likt. Och
påvens hedersord är inte värt ens två scudi,
nu vet ni det. Jag ljuger aldrig. Och en halv
miglio utanför Napoli, i ett litet värdshus
utanför Napoli har jag återfunnit Angelica,
hon är sig lik. Skänkte mig de ömmaste
smekningar» — han myste.

Milt humör hade icke förbättrat sig.

»Ers Dråplighet» — sporde jag spefullt —
»säg, vad bör man tro: var det verkligen ni
som sköt konnetabeln Karl av Bourbon? När
Castel San Angelo belägrades, ni minns. Era
memoarer antyda det, men elaka tungor . . .»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmcecilia/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free