Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strax; nu är han nagot aflällen, efter
sjukdomen i höstas, och går krokig i nacken.
Frun håller på med att bringa lilla Atte i
dagen ur hans många tröjor och mundukar;
det sker med en tyst, invärtes stolthet och
ifver, som om hon icke nog fort kunde få
visa alla, huru han vuxit. Och när han
sedan är slätad i håret och snuten så
aptitligt som möjligt, säger hon: »pussa mamma!»
— Drängen kommer i sitt rysliga oförstånd
in med de kalla slädfällarna, och då flyr
sällskapet in i salen, där matbordet denna
gång står dukadt, snedt öfver golfvet. I en
länstol sitter magister Amnell, stridsfärdig,
med frun påpassligt i närheten. Emellanåt
kastar han öfver axeln ett eller annat ord
till doktor Jankes — en trind, liten kropp,
med en atmosfär af karbol omkring sig.
Ja, där står värkligen bordet i full ornat,
och enhvar af gästerna skickar förstulna
blickar på rekognoscering — blickar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
