- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
25

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Betjenten afläganade sig, och Arthur återtog sin
förra plats samt yttrade:

— Säg mig nu till en början, huru ni blef bekant
med min yän Constantin? Han hörde ej till de män,
som lätt ingå i vänskapsförbindelser.

— Det är ganska sannt; också funderar jag på,
om jag egentligen kan saga, att vi voro vänner. Nog
voro vi förenade genom något slags band; men vår
förtrolighet var af en dunkel och besynnerlig art, så
att allt hvad han yttrade om sina förhållanden var
gåt-likt och föga upplysande. Äfven talade han den ena
gången olika med den andra, hvilket gjorde, att min
öfvertygelse rycktes hit och dit.

— Sålunda kunde ni aldrig bilda er en bestämd
tanke om hans yttre förhållanden?

— Nej, och lika litet om de inre; ty hans
åsig-ter föreföllo mig såsom två krigiska skaror, hvilka
oupphörligt ’ stredo emot hvarandra. Naturanlagen hade
kanske uppställt den ena, omständigheterna och
erfarenheten den andra. Hans inre var såsom ett svart moln,
bakom hvilket en hel verld af värme och ljus låg och
sökte arbeta sig fram. Min herre, som kände honom
i hans yngre dagar, måtte hafva sett hans ljusa verld
i all dess skönhet; ty jag skulle mycket misstaga mig, om
det svarta molnet ej hade kommit till först på
sed-nare tid. Ett sådant der töcken på en menniskas
himmel måtte uppstå af dimmor, som jorden uppsänder.
Hans ord kunde i det ena ögonblicket vara varma och
milda såsom en solstråle och i det andra håna både Gud
och mensklighet. Det var två ytterligheter, som
gnagde i hans hjerta. Men allt detta vet herr baron förut,
och jag behöfver ej tala derom.

—» Er uppfattning af min vän är mycket
intressant att höra, men tillåt mig nu, innan vi fortsätta,
att servera er ett glas af den här Syracusan, som jag
hoppas skall falla er i smaken. Ställ flaskorna här,
Peter!

— Jag tackar, det här vinet är sannerligen
förträffligt.

Baronerna Delvi. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free