Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undskyller sig eller oekså med mycken motvilja gör
damerna till viljes.
— Jag forstår ej, hvarför han skall hysa
motvilja för en roll, som han säkert kommer att fyllä
förträffligt ; men du har nog reda på hans smak.
— Han är ungdomsvän till min man, och jag
har varit mycket tillsammans med honom, sedan jag
blef gift.
— Ja, man säger, att du till och med var mycket
bekant med honom redan före ditt giftermål, — sade
grefvinnan småleende.
— Jaså, säger man det? — genmälde Elisabeth
kallt.
— Ja, och ej nog med det, man påstår äfven, att
han skall hafva varit din mest gynnade kurtisör,
innan baron Delvi anmälde sig.
Elisabeths ögon började att blixtra af återhållen
harm. Grefvinnan märkte med hemlig förnöjelse, att
hon hade träffat en ömtålig punkt i sin väninnas hjerta,
och beslöt att ej låta denna fördel förblifva
obegagnad. Hon ansåg emellertid bäst att för tillfället byta
om samtalsämne, hvilket hon äfven gjorde på äkta fint
qvinnomanér, och sedan hon väl hade öfvertygat sig
om, att Elisabeth var försatt i ett ohjelpligt dåligt
lynne, tog hon afsked och lemnade sin väninna
ensam med sin förargelse.
Sjette kapitlet.
En rysk agent.
I ett stort rum, afskildt ifrån sällskapsvåningen
i Delvi’ska hotellet, befunno sig, dagen efter ofvan
skildrade händelse, baron Arthur Delvi och herr Ivan
Maritschy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
