- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
86

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hur skulle de vara kostymerade ? — frågade
den andre.

— Don Riviera skulle vara klädd såsom spansk
riddare, signoran såsom neapolitansk blomsterflicka,
men tyst, se der kommer kejsaren, det kan ej vara
någon annan än furstinnan Nerinsky, som han för;
hvad de måtte se lyckliga ut under maskerna.
Furstinnans drägt är charmant, och hennes hållning sådan
som den egnar en kejserlig älskarinna; nu böjer
kejsaren sig fram och hviskar några ord till henne.

— Hvem är det paret, som kommer efter, -
af-bröt den svarta dominon.

— Det vet jag icke. Kavaljeren ser ut såsom en
olycklig älskare; man skulle kunna tro, att han vore
rival till kejsaren; se, så hans ögon lysa, när han
betraktar furstinnan; men nu kommer franska
hof-personalen; Milloradovitsch, föreställande Ludvig XIV,
han ser verkligen kunglig ut, och damen likaså. Det
är din friherrinna som han for, jag känner igeu henne
på de superba juvelerna. Det är i sanning det
ståtligaste par som man kan se.

Den hvita dominon tystnade nu plötsligt och fäste
sina granskande blickar med den yttersta
uppmärksamhet på ett par, som följde efter den franska
hof-cirkeln. Kavaljeren var klädd i djupblå
riddarerustning, och damen i en neapolitansk blomsterflickas lätta
och behagliga drägt.

— Der äro de, jag måste följa dem. — Den hvita
dominon lemnade hastigt sin plats vid spaliern och
fördjupade sig i det brokiga hvimlet.

Från salongens högra sida ledde några trappsteg
upp till en liten rotunda, hvilken var särdeles
smakfullt inredd; det fina med basrelief-arbeten prydda
taket tycktes uppburet af en enkel rad hvita
marmorpelare, ooh den del af väggen, som skyltade fram
mellan dessa, var klädd med guldbrokad; i rotundans
midt uppkastade en springbrunn de ljufvaste, mest
berusande parfymer, och i fonden Byntes ett altare, prydt
med rikt blommande växter; på ena sidan om detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free