Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<♦
vändbara kur förfelade ej sitt syftemål, ty Wernoffs
panna ljusnade, och vecken mellan Ögonbrynen jemnades.
— Du är ett bortskämdt barn, — sade han till
hälften leende.
— Det kan ej bestridas, att du har danat mig
till ett sådant mästerverk, du gamla hedersgubbe; men
som detta nu är för sent att hjelpa, så är det bäst att
vi taga saken lugnt, huru oroande den än kan
förefalla, och så laga vi oss i ordning till baron Delvis
middagsbjudning eller huru?
— Nå, det får väl bli som du vill då. —
Öf-versten suckade och knackade askan ur sin pipa.
Tjugofemte -Kapitlet.
En ung man, som har vistats i hnfYudstaden.
i
— Det är ju väl, att man slipper formultna
alldeles ensam i det här gamla kråknästet, — yttrade
baron Wladimir Delvi, i det han med välbehag
betraktade sin nya blå frack, hvilken jemte flera
förträffliga egenskaper äfven egde den att vara den unge
baronens första plagg af den sorten.
— Men jag for min del, — svarade Georg, till
hvilken yttrandet var stäldt, — tycker, att det vore
långt roligare att få tillbringa sommaren i stillhet och
riktigt njuta af landtlifvet. Jag älskar de gröna, dunkla
skogame, Wladimir, vida mer än *en salong med
pratande herrar och underligt klädda fruntimmer. I
skogen kan jag tänka och hafva roligt af mig sjelf; i
en salong kan jag endast tala och har alls icke något
angenämt nöje utaf att jag finnes till — alltså kan
jag icke dela din fortjusning.
— Hvem har talat om förtjusning? — återtog
baron Wladimir med ett mimiskt-plastiskt bemödande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
