Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde aldrig nedlåta sig till att se betagen ut af flärd
ooh prål på hus eller kläder; men det är dock ej
alla landtboar som hafva det der sättet.
— Det kan väl hända; en bland tusen utgör
ett lysande undantag. Men pass på, nu hafva vi
första vagnen. Hvad de stackars men niskorna måtte
haft för ett bråk att blifva riktigt gentila, och hvad
de måtte komma att beundra allting här i dag! —
Wladimir smålog och ordnade sin halsduk.
Georg reste sig nu för att tillsammans med sin
kusin begifva sig upp i salongen, och i förbifarten
kastade han en blick i spegeln för att öfvertyga sig
om, att han såg städad och ordentlig ut.
Spegeln visade honom en ganska hygglig ung
man med en djerf, fin och blek ansigtsoval samt en
bredaxlad, stark figur, som tog sig väl ut i de fina
kläderna.
Nöjd med detta, som han icke kunde, undgå att
märka, begaf han sig till salongen.
Friherrinnan Elisabeth uppfyllde här redan sina
pligter såsom värdinna.
Hon såg ståtlig och vacker ut i sin mer än
vanligt enkla drägt, och de friska blommor, som hon bar
i håret, prydde henne lika skönt, som juveler skulle
hafva gjort.
Baron Arthur var äfvenledes redan synlig. Han
stod midt på golfvet och smålog förbindligt.
Han hade i dag påtagit sin adelsuniform, hvari
han tog sig rätt bra ut, och för att göra honom
rättvisa, så måste vi tillstå, att det egentligen ej syntes
på honom, att han hade lefvat så många glada dagar.
Af gästerna anlände nu allt flera och flera samt
helsade och emottogos på sådant sätt, som gäster
bruka helsas och mottagas. Allt tillgick ganska vackert
och obesväradt, och det var högst få, om hvilka
Wladimir tyckte att de sågo sig litet förstulet omkring.
Bland de sista inträdde öfverste Wernoff och hans
dotter. Öfversten var en gammal bekant till Arthur,
med hvilken han i hufvudstaden fordom hade umgåtts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
