Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mossa och bortersta väggeil var prydd med ett par
väldiga i ber^t uthuggna pelare, mellan hvilka taket
sänkte sig ned, så att# det bildade ett slags
tronhimmel.
— Der mellan pelarae hade Rano sin sofplats,
— upplyste Lilli och vände sig i detsamma emot
Georg, som just stod lutad mot väggen af det
utvisade stället. Han höll hufvudet sänkt, men när Lilli
hade slutat tala, ’så upplyfte han det långsamt och
riktade sina ögon på flickan.
De voro båda omsväfvade af det fint skymmande
halfdunkel, som städse herrskade i grottans inre, och
genom detta sågo de hvarandra, såsom man ser ett
vackert föremål i en liflig dröm med blek halfdager.
Lilli, som hade stark lutning åt det romantiska,
och hvars inbillningskraft alltid kom i svallning vid
besöken i Ranos grotta, betraktade Georg med till
hälften förtjusning och till hälften mild förskräckelse.
Hans gestalt tycktes henne större än vanligt, och
skimret i hans blick var långt starkare, än det
brukade. Aldrig kunde någon vara mera lik den-Rano,
som hon hade drömt om, än Georg i detta
ögonblick.
Hvad vår unge man beträffar, så veta vi, att han
var en person med vana att förnuftigt betrakta och
förklara saker och ting samt utan den minsta böjelse
för underbara svärmiska drömmar; men vid detta
tillfälle föreföll det honom, som om den sköna flickan,
hvil-ken stod midtemot, hade kastat en slöja af något
behag-ligt, ogenomträngligt ämne öfver det praktiska af hans
Ögon som hindrade honom att se henne på det
vanliga sättet. Det var någonting oändligt angenämt hos
denna slöja, och det tycktes honom, som om hon
om-gaf de fina trådarna i hans hjema med ett
obeskrif-ligt doft.
Han stod en lång stund och njöt i tystnad af
dett^ nya tillstånd, men omsider sade han sakta: —
Ni har noggrann kännedom om Ranos vanor?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
