Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det var verkligen en misslyckad diplomatisk
inledning, som jag gjorde, tänkte Kischry och afhörde
Georgs ordsvall med en förvånad min.
När det var slut, sade han helt saktmodigt, att
han aldrig hade trott, att någon yngling kunde finna
det obehagligt att tala om vackra flickor. Han för
sin del visste knappast något angenämare, och den
dag skulle nog komma, då Georg tyckte detsamma.
Han hade den största aktning för sin vän, men kunde
ej undgå att ogilla hans förakt för det täcka könet,
utan hoppades, att det endast var låtsadt. •
Emellertid ville han ej besvära Georg längre; han
märkte, att hans besök var olägligt, och såg med
ledsnad, att litet feberaktig hetta i blodet ännu plågade
hans vän. Han önskade uppriktigt, att detta
obehagliga tillstånd snart måtte alldeles upphöra, och så tog
han afsked samt spatserade långsamt ur rummet,
lem-nande vår hjelte att njuta af sitt eget sällskap bäst
han ville.
Tjugofemte Kapitlet
Efter några dagars förlopp började Georg komma
under fund med, att griller af det slag, som plågade
honom, ej äro så lätta att förjaga. Han kämpade visst
tappert mot dem, men de bibehöllo ändock platsen
och utöfvade fortfarande öfver honom ett inflytande,
som han sjelf ansåg vara i högsta grad förnedrande.
Han kunde ej frigöra sina tankar från henne
som han älskat, och som han nu tyckte sig böra afsky
och förakta; han kunde ej lösslita sitt minne från
den trollkrets, som hon i fordna dagar dragit omkring
honom.
Baronerna Delvi. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
