Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är honom, som jag sörjer; det är ifrån hans graf, som
jag kommer, lik en nattlig skugga.
— Du talar i gåtor, Georges.
—- Jag vet det; mitt språk har blifvit
såpåsed-nare tiden.
Constantins ögon höjde sig till d^ervilles anlete
och hvilade länge forskande derpå. Derefter reste han
sig upp, räckte handen till vännen från fordom och
sade:
— Åren hafva farit illa med dig, Georges, min
gosse. Jag läser på din panna linier, som jag aldrig
trodde mig skola få läsa der. Hafva lidelserna ryckt
dig med sig och gjort dig till en vålnad af ditt fordna
jag t Tala, säg oss, och vi vilja se till, om vi tre
tillsammans ej skola kunna döfva bekymren.
Lidelserna äro hårda makfer, jag vet det; ty jag
har sjelf kämpat i deras hvirfvel, och Radzivil har
äfven stridt mot dem, fast med långt mera framgång
än jag. Tala alltså! Vi kunna båda förstå dig.
Markisen kastade en lång blick på Radzivil.
Det låg en fråga i denna blick. Generalen
förstod den och svarade:
— Det är sannt, att vi ännu äro främlingar för
hvarandra, hr d^erville, men om ni från och med
detta ögonblick kan förmå er att ej längre betrakta
mig såsom sådan, utan i stället såsonl en man,
hvil-ken hjertligt vill deltaga i edra sorger, så skulle det
lifLigt glädja mig. Jag har, såsom Constantin säger,
ej vandrat mitt lif lugnt framåt; stormar ur det egna
bröstet hafva skakat mig liksom er, och genom
skärselden af begångna Svagheter och misstag kan jag med
varmare blick än mången annan skåda in på edra.
Men skulle min närvaro besvära er, så säg ett ord,
och jag går.
Generalen reste sig upp.
— Nej, stanna, — sade hr d’Herville och fattade
hans hand, — mitt hjerta är fullt, och jag vill tala,
äfven då ni hör det. Ert ansigte är mig en säker
borgen, för att ni skall kunna afhöra en kedja af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
