- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
334

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nattens mörker höljd fiende beredde det sig långsamt
och säkert till sitt försåtliga angrepp.

När den unge markisen år 1814 sårad återkom
till hemmet, for att njuta hvila och omvårdnad, blef
han gift. Vi nyttja detta uttryck, emedan det bäst
betecknar omständigheterna vid denna för en man
ganska vigtiga akt.

Han hade ej gift sig; han hade blifvit bortgift
med en q vinna, som på intet sätt passade för bans
varma, finkänsliga hjerta.

Markisen lät således sätta punkt för sitt fria,
glada ungkarlslif, just der intet skiljetecken hade bort
användas.

Detta var ett misstag, som han insåg, först när
det var för sent.

Bunden i sina fjettrar, böljade han längta efter
en sällhet, som han icke egde, och glöden i hans varma
sinne började allt mer flamma upp och belysa
tomheten omkring honom.

Upplösningen af detta blef, att hemmet föreföll
honom outhärdligt, och snart lemnade han sin hastru
att i ensamhet anbringa så många tankstreck som hon
behagade efter den olyckliga punkten (som för hans
egna ögon hade antagit de storartade dimensionerna
af en plump), under det att han sjelf andades fritt ut
på andra sidan om Pyrenéerna eller Alperna.

Antingen markisinnan nöjde sig med att i tysthet
skrifva tankstrecken i sin äktenskapshistoria eller
nyttjade de i allmänhet mera omtyckta utropstecknen, be*
kymrade han sig föga om.

Hans sjelftagna frihet blef hans allt.

Nu var det, som han mötte Anita och i och med
detsamma lärde att känna hela styrkan af sina lidelser.

Yi skulle vara orättvisa, om vi sade, att han gaf
sig utan strid, nej, han kämpade, men dukade under,
och de följder, som utgrenade sig härifrån, hafva vi
i det föregående antydt.

Dessa följder förtäljde Georges de Saint Germain
för sina tyst afhörande vänner i den stilla qvällen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free