- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
338

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom någon presterlig välsignelse, och det förbund, som
jag en gång förut i verldens åsyn hade slutit, hade
jag för längesedan upplöst i min själ.

Jag ansåg ett äktenskap utan kärlek långt mera
ogiltigt än ett äktenskap utan kyrkans välsignelse.

Denna välsignelse lät jag dock för Anitas skul
uttalas öfver oss, ehuru jag visste för hvilken fara
jag derigenom utsatte mig, och ehuru jag i början
bäf-vade tillbaka för sveket i sjelfva handlingen.

— Min stackars Georges, hvar var ditt sunda,
klara förnuft den tiden? Dina företag voro ju allt
igenom oöfverlagda, förtviflade, vansinniga.

— Det medger jag; mitt förstånd var
omtöck-nadt, mitt blod var i jäsning. Jag var ursinnig på
dessa fördömda lagar, som tvinga en menniska att för
några dagars obetänksamhet lefva ett helt lif
sammankopplad med en varelse, som man afskyr.

Kan man väl tänka sig något vanvettigare, än att
en person skall lofva inför Gud och verlden att ett
helt lif igenom älska och akta en annan ? — Hvilket
fruktansvärdt och onaturligt löfte är icke detta.

— Säg icke så! Då detta löfte utgår från en
sann och verklig kärlek, påminner det om himlen, och
kyrkans välsignelse, som uttalas deröfver, är ett heligt,
ett gudomligt insegel, söm icke får brytas af någon
annan än döden.

* — På denna åsigt går jag aldrig in. Jag kan
icke anse vigseln såsom ett gudomligt insegel, kan icke
betrakta såsom en gudomlig instiftelse någonting, som
icke öfverensstämmer med menniskonaturens förmåga.
Det, som är gudomligt, måste vara vist, och en lag
kan icke kallas vis, om han icke kan efterlefvas.
Förbjud tigern att vara rofgirig, förbjud menniskan att
vara föränderlig, det är sak samma.

— På intet sätt. Tigern lyder sina instinkter,
menniskan måste befalla öfver sina och härvid ledas
af de gudomliga lagarne, och såsom en sådan anser
jag äktenskapet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free