Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förrädare mot den heliga, rättvisa sak, för hvars
befrämjande så många våga hela sin timliga välfärd, så
vore ju den mannen ovilkorligcn skyldig till döden
och hvar och en af oss, hans fordna bröder, egde rätt
att blifva hans domare och...
— Bödel — afbröt Rylijef.
— Ja, om ni så vill, uttrycken göra föga till
saken.
— Men, Georg, nog ligger det något förförande i
den tanken att med kallt blod taga en annans lif.
— Ej om det är förverkadt, ej om det måste
tagas för att skydda tusentals menniskors frihet och
medborgerliga rätt. Att vid ett sådant tillfälle afstå
från att döda, vore detsamma som att mörda sina
landsmäns lycka, och att mörda lyckan, o, ¿et är vida
brottsligare och hårdare än att med ett enda säkert
snitt afskära lifstråden.
Han uttalade de sista orden med så mycken
bitterhet och smärta, att det gjorde ett plågsamt intryck
så väl på Rylijef som Golowin. De hade länge trott,
att någon hemlig sorg frätt ynglingens sinne; men
aldrig hade de kännt sig så öfvertygade derom som i
detta ögonblick, och som det nu är det egna förhållandet
med menniskors deltagande, att det mest egnas en
sådan smärta, som döljer sig för dagens ljus och blott
stundom liksom ofrivilligt bryter fram, så kände
Rylijef och Golowin sig djupt gripna af deltagande för
ynglingen, till hvars dysterhet de aldrig hade förmått
att utleta orsaken.
Alla tre förblefvo tysta några sekunder, derefter
närmade sig Rylijef Georg, lade vänligt sin hand på
hans axel och yttrade:
— Lifvet måtte redan hafva sårat dig med sina
törnen, det är någonting som trycker ditt sinne; hvad
det är, vet jag ej, men om det vore något, som jag
förmådde att hjelpa eller lindra, så handlar du illa ger
nom att vara så förbehållsam.
— Ja, Georg, kunna vi vara dig till någon nytta,
så tala, — inföll Golowin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>