Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Icke förr?
— Nej, klokheten fordrar, att vi i det längsta
förhålla oss alldeles stilla.
— Beskickningen har sina faror, — upprepade
Georg sakta för sig sjelf, då han ett par timmar
sed-nare inträdde i sina rumi. — Måhända skall den
misslyckas och mitt lif sättas på spel.
Ja, mina timmar äro kanske räknade, och så godt
vore det.
Att få dö för en god sak vore väl det bästa, som
nu kunde hända mig. — Du eviga Försyn deruppe,
jag underkastar mig numera lugnt dina domslut — de
må vara lif eller död, framgång eller motgång!
Hvad sorgen dock har för en förmåga att kyla
elden i blodet och stilla pulsens slag!
Jag har blifvit annorlunda, mycket annorlunda,
jag ser ej lifvet och evigheten med samma blick som
fordom.
Är det väl en förkänsla af att min timliga bana
snart skall lyckas, som har alstrat denna förvandling?
Kanske!
Det är måhända en dunkel aning om den snara
öfvergången från tid till evighet, som har stillat
stormen i mitt inre.
Väl, att det vore så. Jag skulle nöjd säga tiden
farväl.
Farväl det är stundom ett smärtsamt ord, men det
är bättre att få säga det än att skiljas det förutan.
Jag skulle vilja säga farväl till min fosterbygd
deruppe i Norden, farväl till alla de kära ställen, som
fordna tiders fröjd gjort oförgätliga för mitt sinne.
Nåväl, hvad är det som egentligen hindrar mig
från att också göra det? Hvarför skall jag ej förskaffa
mig denna glädje? Det är först den 8 juli som jag
skall afresa till Kiew, — och till dess hinner jag nog
tillbaka. Ja, jag vill återse den gamla fosterbygden än
en gång, — kanske den sista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
