- Project Runeberg -  Hålkortet / LME-Data / nr 43 (1966) /
40

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerredovisning hos Landstingens inköpscentral med ICT 1004, av Ruben Wendin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av systemet och lindrigare omställning för berörd personal.

I första etappen har alltså lagersortimentet innehållande
ca 11 000 artiklar blivit föremål för automatisering. Denna
rutin skall här beskrivas närmare, men först några ord om
uppläggning av artikelregister och kundregister.

Kodifiering av sortiment och kunder

Ett företag av LIC:s typ har självfallet ett mycket
mångskiftande sortiment, uppdelat på totalt 17 varuavdelningar.
Varu-kodifieringsnyckeln är uppbyggd enligt följande:

Siffra 1—2 = varuavdelning

„ 3-4=varugrupp

„ 5—6=löpande nummer

„ 7 = checksiffra

Kodbeteckningarna för våra ca 10 000 kunder konstrueras
på ett sådant sätt att vi ska kunna få fram önskad
försälj-ningsstatistik. Kundnumret är sjusiffrigt, uppdelat enligt
nedan:

Siffra 1—2=läns-, återbäringskod

„ 3-4=kundkategori

„ 5-6=löpande nummer

„ 7 = checksiffra

Checksiffran, som kompletterar de sexsiffriga artikel- och
kundnumren har maskinellt uträknats med användning av
den s. k. 10-modulen (vikterna 173 173). Den ger en
höggradig säkerhet mot felaktigheter i dessa kodbeteckningar.
Checksiffrornas betydelse ökas självfallet vid registrering i
hålremsa, där ju ingen kontrollstansning förekommer.

Vi har i 1004 framtagit en tabell över alla tänkbara
kodnummer, och dessa har härvid automatiskt försetts med
checksiffra. Därmed förenklas registreringen av nya artiklar och
kunder.

Registrering av sortiment med användning av »Code
image»

Vid uppläggningen av hålkortsregistret över sortimentet
konstaterades genast, att det krävdes mera utrymme i saldokorten
än de. 80 kolumner, som finnes tillgängliga i ett ordinärt
hålkort. Detta beror bl. a. på differentierade priser (3 olika
klasser) samt en artikelbenämning på 30 positioner och en
omfattande kvantitativ försäljningshistorik.

För att undvika två kort för varje artikel i
lagersaldokorts-registret, medförande fördubblad kortmängd och ökade
bear-betningstider, användes binärstansning i lagersaldokorten
(% O-

I ICT 1004 finns en funktion kallad »code image», vilken
möjliggör läsning och stansning av kort i binär form. På så
sätt får man i ett vanligt 80 kolumnerskort plats med 160
positioner. Hålkortet delas i en övre och undre halva. Därmed
blir en kolumn uppdelad i 2 halvor vardera om sex bitar.
Dessa sex bitar räcker för att i binär form representera ett
tecken. Sorteringsbegrepp kvarstår dock i 80-kod. I våra
lager-saldokort har vi totalt 137 tecken i varje kort.

1004 läser binärstansade hålkort med oförändrad hastighet.

Endast i programmeringen vid dispositionen av
minnesut-rymmet måste man ta hänsyn till binärstansningen.

Orderbehandling och utskrift av
expeditions-handlingar

Kundorderna genomgår erforderlig orderbehandling med
kundkodifiering, artikelnummerkodifiering, priskodifiering
varefter ordern går till utskrift på de hålremsstansande
skrivmaskinerna.

Tidsfaktorn var ett starkt vägande skäl att låta registrera
beställningarna i hålremsa i stället för att begagna
konventionell hålkortsstansning. Man registrerar grunddata
samtidigt med utskrift av erforderliga expeditionshandlingar för
lagret (fig. 2), vilket medverkar till snabb effektuering av
kundorderna.

På en expeditionssats (kedjeblankett), innehållande
debite-ringsunderlag (fig. 3), ordererkännande och packnota,
ut-skrives beställningen för lagret samtidigt som uppgifterna
stansas i 8-kanalremsa. I remsan registreras för varje order
kundnummer, beställningsdatum, ordernummer,
referenstexter samt för varje beställd artikel: Kodnummer,
beställnings-kvantitet, enhet, priskod eller specialpriser.

Efter utskrift av beställningen sändes handlingarna till
lagret för expedition. Hålremsan lämnas dagligen till
datacentralen för bearbetning.

Konvertering från hålremsa till hålkort

Uppgifterna i hålremsan läses in i datamaskinen och
överföres därvid via kortstansen till hålkort (artikelkort).

I denna konvertering kontrolleras även checksiffror i
kund-och artikelnummer. På en kontrollista skrives eventuella
kodnummerfel och en rättning av motsvarande artikelkort kan
därefter ske. Artikelkorten förvaras i ordernummerordning
i kartoteket »Olevererade order» i väntan på signal om
leverans från lagret.

Stansning

När lagret expedierat beställningen och kompletterat med
levererad kvantitet och eventuella fraktkostnader, tillställes
debiteringsunderlagen datacentralens stansavdelning.

Därefter sker stansning av eventuell kvantitetsjustering,
fraktkostnad samt »signalkort» för utsökning i kartoteket
»Olevererade order».

Dessutom insändes från lagret fortlöpande
mottagnings-rapporter på inlevererade varor till stansningsavdelningen.
Från dessa stansas inleveranskort.

Från varuavdelningarna sändes kopior på nybeställning av
artiklar till lagret. Från dessa stansas beställningskort.

Lagersaldering

Två gånger per vecka sker lagersaldering i 1004. Materialet
från stansningsavdelningen - justeringskort, inleveranskort,

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmedata/43/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free