- Project Runeberg -  Hålkortet / LME-Data / nr 44 (1967) /
17

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LM Ericssons datakommunikationssystem för banker, av Gösta Apelskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LM Ericssons

datakommunikationssystem för banker

av civilingenjör Gösta Apelskog, Telefon AB L M Ericsson, MI-divisionen.

Inledning

L M Ericssons
bankkommunikationssystem har utvecklats för att ge
Online förbindelse från bankkontorens
kassamaskiner (KM) och eventuella
frågeterminaler (FT) till bankens
centrala administrativa datamaskin (DM)
och vice versa. Transmissionen sker
över allmänna telefonnätet via
lokalkoncentratorer (LK),
regionalkoncentratorer (RK) och en
kommunika-tionsdatamaskin (MK).

Genom användandet av
koncentratorer erhålles jämförelsevis låga
kostnader för uppkoppling och hyra av
erforderliga ledningar.
Kommunikations-datamaskinen har införts för att
minska belastningen på bankens centrala
administrativa datamaskin, som
därför endast kommer att störas när
kompletta kontrollerade meddelanden finns
för avhämtning.

Telefonnätet utnyttjas genom
anslutning över olika typer av modem med
en överföringskapacitet på upp till
2400 baud i båda riktningarna. Med
modemutrustningarna omvandlas de
digitala datasignalerna till
tonfrekven-ta signaler och omvänt.

Systemets principiella uppbyggnad
framgår av figur 1.

Ett exempel på hur ett
bankkommunikationssystem kan vara uppbyggt visas
i figur 2.

Behandling av data

Vid sändningen av transaktioner från
KM och FT sker en uppdelning av
meddelandet i block med en ordlängd,
som bestäms av den buffertstorlek, som
befunnits vara ekonomisk i KM och
vid mellanlagringen i koncentratorerna.

Varje block förses med styrtecken för
blockstart (STX=start of text) och
blockslut (ETX=end of text) samt
två adresstecken för kassamaskinen.
Sista tecknet i varje block utgöres av
ett summakontrolltecken för blocket
(BCC=block check character).
Förutom denna longitudinella
paritets-kontroll göres även en transversell
pari-tetskontroll för varje tecken.
Teckenkoden är uppbyggd av. 8 bitar
inklusive paritetsbiten.

Ett meddelande uppdelat på två block
kan t.ex. se ut på följande sätt:

Block 1

Antal tecken

STX 1

KM adress 2

Kontonummer 11

•KM löpnummer 4

ETX1 1

BCG 1

Block 2 Antal tecken

STX 1

KM adress 2

Belopp 11

Typ 1

ETX2 1

BCC 1

Figur 1. Principschema över meddelandets väg från terminalen till den centrala administrativa datamaskinen. Modemvalet
är beroende av transaktionsvolymen på de till LK, RK och MK inkommande ledningarna 1, rrespektive m.

KM = kassamaskin, FT — frågeterminaler, LK=lokalkoncentrator, RK=regionalkoncentrator, MK — multikopplare (central
kommunikationsdatamaskin), DM = datamaskin (central administrativ datamaskin).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmedata/44/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free