Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jasså. Till hvad nytta?»
»Bästa Hennerson, historien lär oss . ..
nåja. Jag forskar, jag är en forskare» —
uttrycket öfverraskade och gladde honom,
det återspeglades i hans drag. Men med
ens blef han otålig: »Säg åt Helena att
hon kommer hit och hjälper mig!»
»Ja, det kan jag ju nog göra.»
»Hon är alltid så villig och .. . som sagdt.»
»Det är hon.» Hennerson ämnade tillägga
något, fann det lönlöst, såg pröfvande på
baronen, halft sorgset, halft medlidsamt,
och gick tyst ut genom dörren till tamburen.
Om en stund inställde sig Helena, prydligt
klädd och andtruten, det rika håret nätt
uppsatt. Hon torkade dammet af hvar bok
innan hon räckte den, ögonen nedslagna,
äfven det klädde henne. Ett beundrande
utrop icke att förglömma:
»Jess, så’n massa romaner!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
