Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutet hördes: »men det är obegripligt ... ja,
ja, han talar ju som vi andra, det lilla han
talar, jag menar språkligt ... för att nu vara
en af den klassen.»
»Käraste ... du är en vis och erfaren man,
du också, naturligtvis», svarade Indal —
fortfarande allvarsamt, tycktes det — »och
har jag någon gång antydt motsatsen, så
har jag förtalat mig. Du kan vara öfvertygad
om att jag alltid lyssnar till dig med
begärlighet. Därför att du har en
världsåskådning. Men den låter du sippra fram
bara i små, små droppar, tyvärr, alldeles
som fräknarna — idel utslag af din stora
blygsamhet. Fy baj!»
Häpen, nästan orolig, spärrade Konon
Kristoffer upp sina runda ögon — fick i
detsamma nära Skepparholmsudden syn på
vännen Lägervall, rektorn vid elementarskolan,
som satt i sin lilla, grönmålade båt
och metade utanför villabryggan; glömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
