Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vännen Samuel Cornelius hade fagil plats
i en bred länstol och lät lille Valter från
knähöjd klällra uppför västen till axlarna
och hjässans snögräns. Käre läsare, ser
du icke tavlan tydligt för dig? . , . fru
Betsy sökle inskrida men ombads i lenaste
bröstton att vara lugn. Först när han
kände något slags . .. ja något fuktigt på
ena handen, säkert det där våta som efter
gammal slentrian kallas fukt, först då
överlämnade han sakta och djupt fundersamt
pilien i andra händer: vad betydde detta?
Med ens slog det honom att sådant är livet
och han sväljde.
»Där ser ni, mina vänner» — sade han
andaklsfullt — »naturen är alltid sund och
överflödande rik på utvägar.»
Lille Valter leddes brådstörtat hort av
modern just när han ville ge noggrant besked om
händelseförloppet och dess innersta orsak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
