Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då lydde hon åter — med ett
generadt småleende och rodnade: månne hon
på något sätt hade förrådt sin rädsla?
»Det är så sällan jag ... men det
är godt, mycket godt.» Och för att visa
sig riktigt tapper och frimodig, räkte hon
fram sitt glas för att påfyllas.
Han nickade gillande, utan att låta
hennes blick glida undan. Hon erfor en
behaglig känsla af värme i armarna, i
bröstet, kinderna hettade, och utan någon
anledning lutade hon sig skrattande bakåt
i soffan — den mjuka schaggen kittlade
henne i nacken. »Så här gick det säkert
till förr i världen,» — undrade hon för
sig själf.
Den andre tog plats bredvid henne.
»Det var en gång en pojke, som
hette Valentin,» berättade han helt oväntadt
och med ett skämtsamt sago-tonfall i rösten,
»och fadern var en gammal sjökapten,
som seglade på Medelhafvet. En gång, när
gubben kom åter från hustrun i Cadiz
till hustrun i hemlandet ... förlåt ...
hämtade han med sig en burk holländskt snus
åt sig själf och en kanariefågel åt pojken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
